Building Button

Magen vecka 29

20111105-214228.jpg

Annonser

Vecka/week 29

Och så är det torsdag igen. Man nyser två gånger så är det ny vecka.

And so it’s Thursday again. You sneeze twice and it’s a new week.

I tisdags var jag på läkarbesök på MVC, det var snabbt över och vi konstaterade att jag ska jobba hemifrån två dagar i veckan i två veckor och sedan ska jag träffa läkaren igen och berätta hur det känns. Om det känns OK så kommer jag fortsätta att jobba så tills jag går på mammaledighet, annars kommer läkaren att ge mig ett sjukintyg så jag kan sjukskriva mig på halvtid i alla fall. Jag vet inte riktigt vad jag helst vill – det är så olika från dag till dag hur jag mår, så att jobba hemifrån kanske balanserar ut det lite mer. Vi får se helst enkelt.

Last Tuesday I saw a doctor at the midwifery clinic, it went swift and we decided that I’ll be working from home two days a week for two weeks and then see the doctor again and tell her how it feels. If everything feels OK I’ll go on working like that until I go on maternal leave, if not she’ll give me a written permit and I’ll go on sick leave at 50% at least. I don’t know what I’d rather do – I feel so different from day to day, so maybe working from home will balance it out a little. We’ll have to see.

I morse följde Royden med till barnmorskan, där vi tog blodprov, lyssnade på Buttons hjärta, mätte magen och pratade lite amning och olika smärtstillande. Snart är vi ju i vecka 30, vilket känns helt galet nära, och då börjar det bli lite pirrigt.

This morning Royden came with me to the midwife where I did a blood test, listened to Button’s heart, measured the tummy and talked about breast feeding and pain relief. We’ll soon be in week 30, which feels crazy close to labour, and it’s starting to make me a little nervous.

Bild på magen kommer väl till helgen som vanligt, om jag nu kommer ihåg det ens tills dess. Vi har ett barnrum att måla klart innan Royden åker till Kina på söndag, för jag vill att barnrummet är så färdigt som möjligt tills jag har min babyshower. Det är ju inge vidare snyggt att visa upp ett brunmålat rum med massa verktyg och lite barnmöbler när tjejerna kommer förbi och ska gulla ihjäl sig…

I guess a picture of the tummy will be up this weekend as usual, if I remember to take one even then. We have a baby room to paint before Royden goes to China on Sunday, because I want the baby room to be as finished as we can get it before the babyshower. It’s not very nice to show a room with brown walls, loads of tools on the floor and some furniture when the girls are stopping by and will surely cuddle themselves to death…

Sen bild på magen vecka 28

20111030-153852.jpg

Vecka/week 28

Igår gick vi in i vecka 28. Det börjar verkligen närma sig med stormsteg nu. Jag har haft väldigt ont de senaste dagarna och får inte tillräckligt med sömn, mycket på grund av att alla positioner är obekväma eller gör ont. Igår hade jag så ont i höger höft, lårben och knä att jag inte kunde stödja på höger ben och kunde inte heller lägga mig ner och vila förrän jag kom hem vid 19.00 (sena och inställda tunnelbanor och bussar som går med 15 minuters mellanrum). Mindre roligt. Jag tror att jag fick mellan 2-3 timmars sömn i natt, så ni kan väl gissa hur pigg jag är idag.

Yesterday we entered week 28. Time really flies. I’ve been in a lot of pain these last few days and I don’t get enough sleep, mainly because all positions are uncomfortable or down-right hurts. Yesterday my right-side hip, thigh bone and knee hurt so bad I couldn’t put any weight on the right-side leg, and I couldn’t just lie down and rest until I got home at 7 PM (due to late and cancelled subway trains and buses that run every 15 minutes). Not so nice. I think I got 2-3 hours of sleep last night, so guess how awake I am today.

Button sparkas mindre nu med rör på sig desto mer, så han känns nästan lite som en orm ibland. Riktigt läskigt! Jag tror att det nog börjar bli en aning trångt där inne nu. Den här veckan ska han tydligen väga runt 1 kg, vilket också börjar kännas. Livmodern verkar också vara inställd på att det när som helst egentligen kan bli dags – jag får samandragningar mest hela tiden, de gör visserligen inte ont, men det spänner ordentligt ibland. Igårkväll fick jag dock en riktig smärtsam samandragning när jag lade mig i sängen – det sved i hela magen och allt var på helspänn. Det gick dock över efter någon minut när jag lyckades slappna av.

Button is kicking less now but is shuffling about more, which makes him feel a little like a snake sometimes. Freaky! I think it might be getting a little bit tight in there now. Apparently he’s pushing a kilogram this week, and I sure can feel that. The placenta seems to be preparing for a sudden labour anytime between now and 14 weeks time – I get contractions off and on all the time. They don’t really hurt, but it feels really tense from time to time. Yesterday evening I got a really painful one, though, just when I went to bed – it was a stinging kind of pain across my entire belly and it was super tense. It passed after a minute or two when I managed to relax.

Bild på magen kommer snart! A photo of the bump will be up soon!

Tre stycken babymöbler och ett stycke svärfar

Igår byggde jag och Royden ihop babymöblerna från IKEA. Vi köpte Leksvik-serien innan den tas ur produktion, och jag är så nöjd! De är så mysiga dessa möbler!

Yesterday Royden and I assembled the baby furniture from IKEA. We bought the Leksvik series before they stop producing them and I am so happy about them! They look so nice!

Att se just spjälsängen ihopmonterad var en någorlunda aha-upplevelse. Här ska vår lilla prins sova om bara några månader. Helt otroligt!

To see the crib assembled was a sort of an epiphany. This is where our little prince will be sleeping in just a few months. Unbelievable!

Idag ankommer Roydens pappa Dudley till Stockholm. Han ska till Tyskland på affärsresa, och relativt sett är ju Sverige väldigt nära så han ville komma och hälsa på över helgen. Eftersom det är dessutom Halloween tänkte jag anstränga mig lite extra med matlagningen, vilket jag tror att han kommer att uppskatta! Jag hoppas bara att vädret blir bra… En sydafrikan har nog inte ett överflöd av varma tröjor att packa ner.

Royden’s dad Dudley is arriving to Stockholm today. He’s going on a business trip to Germany, so since Sweden is pretty close in perspective when travelling from South Africa he decided to stop by our place for a short weekend visit. Since it’s Halloween this weekend I’ll be focusing a little bit extra on the cooking and baking, which I think he will appreciate! Let’s just hope the weather will be nice… I guess a South African only has so many jerseys to pack.

Löning!

Phew! Verkligen på tiden att lönen kom. Det är dyrt att möblera en hel lägenhet! Dessutom börjar jag nu verkligen bli för tjock för mina vanliga byxor, trots att de har resår i midjan! Så jag stannade i Farsta Centrum en snabbis efter jobbet och hittade dessa mysiga plagg på H&M:

20111025-174300.jpg

20111025-174327.jpgStickad tröja, (jag köpte den i svart men det fanns ingen bild på H&M’s hemsida), 249:-

20111025-174434.jpgJeans, (jag hittade ett par i storlek 34! Superbekväma!) 299:-

20111025-174545.jpgStickade strumpbyxor i gravidmodell som går upp skönt över magen, 129:-

20111025-174630.jpgVanliga svarta strumpbyxor i gravidmodell, 79,50:-

Nu letar jag efter ett par bekväma vinterskor som jag kan sätta på mig utan hjälp. Curlingkängor?

Vinprovning med jobbet

Vinprovning med jobbet idag! Gissa vart jag sitter?

20111021-162027.jpg

Första leken med pappa

Igår kväll gick vi och la oss rätt tidigt, jämfört med resten av veckan. När vi hade sett färdigt det första avsnittet av Justice League Unlimited, 53 minuter långt, tyckte Button att nu var det dags att sparkas igen. Jag la mig på sidan så han hamnade med huvudet nedåt i madrassen och fötterna uppåt. Royden la först sin hand platt på sidan av min mage och kände på sparkarna. Kul tyckte båda grabbarna, men inte jag som agerar stötdämpare.

Royden försökte få Button att sparka till svars, och jag tror nog att det fungerade! Royden petade lite och Button sparkade tillbaka, och de lekte så i säkert 10 minuter. ”Do you think he can kick by his own will, or is it just a reflex?” frågade Royden, och helt ärligt vet jag faktiskt inte. Nog kan det vara en reflex allt, men samtidigt så verkade det så bestämt från Buttons sida att jag har svårt att tänka mig att det enbart är reflexer det handlar om.

Leken fungerade bra även som utmattning av Button. Han lugnade ner sig ordentligt när Royden slutade peta, och jag sov nästan en hel natt ostört. Skönt! Det lär bli fler lektillfällen innan mamma ska sova, och det kommer nog hålla i sig långt efter förlossningen – hoppas bara att Royden fortsätter vara den som leker.

Vecka 27

Okej, nu börjar tiden faktiskt gå fort.

Nu har vi börjat komma på plats i nya lägenheten, trots att det är mycket kvar att packa upp. Vi längtar till löning båda två av en helt annan anledning än tidigare – då: utekvällar och shopping, nu: ny dusch, microvågsugn, dammsugare, mappar och lådor för alla viktiga vuxenpapper, möbler till barnrummet, storhandling på Ica Kungens Kurva och lite annat mys till lägenheten.

Tack och lov behövde vi inte köpa en ny tvättmaskin (vår började läcka igår – tack för den!), för mamma råkade ha en ny tvättmaskin hemma som de inte kunde använda i sitt hus (för liten, ”bara” 6 kg), så den åkte hon och hennes sambo förbi med igår kväll och hjälpte till att installera. Precis innan de kom hade pappa och Royden varit i gamla lägenheten och hämtat det absolut sista. Har jag världens bästa föräldrar, eller vad?

Royden hade fortfarande jobb att göra när mamma och Micke hade åkt hem, då var klockan runt 21:30 och jag var som vanligt jättetrött. En timme senare gick jag och la mig, Royden satt kvar uppe vid datorn och kom inte och la sig förrän 01.00. Jag vaknade flera gånger under den tiden, och drömde konstiga drömmar. Det beror säkerligen på Button.

Lilla snorunge, han höll mig och Royden vaken till kl 02.00! Jag låg bakom Royden och höll om honom, nu passar magen så perfekt i hans vältränade svank så han kände precis lika mycket rörelser som jag. Det läskigaste var när Button la upp en häl eller armbåge eller något annat hårt mot magväggen och ritade som ett S. Ew! Det kändes riktigt läbbigt, men vi skrattade lite åt det.

När Royden äntligen lyckades somna vände jag mig om och trodde att jag nu skulle falla ner i djup, skön och mycket behövlig sömn, men nej då – Button var jättepigg och tyckte inte att mamma skulle sova! Jag har nog blåmärken på insidan av bröstkorgen idag, för jäklar vad han höll på! Nåväl, nu börjar fostervattenmängden att minska lite, så det blir lite trängre att röra sig. Hoppas att han fattar hinten.

Den här veckan har bebisar 95% chans att överleva om de föds nu – det känns ballt. Royden uttryckte att de oddsen kunde vi väl ta – kan han inte komma ut nu? Nej, lite till får han nog växa innan han får komma ut. Och dessutom går vi in i den tredje trimestern idag! Happy happy! Det måste vi fira!

20111021-202029.jpg

Försäkringskassan 7,5 hp

Inte riktigt, men nästan. Och vad bra det hade varit om man kunde plugga på lite mer om försäkringskassan! Men idag har jag läst på ganska mycket om vad vår f-kassa kan göra för privatpersoner – och jag måste erkänna att jag känner mig otroligt lyckligt lottad över att bo i Sverige! Vi har, jämfört med nästan vilket annat land som helst, ett så fantastiskt bra system för den enskilde individen.

Jag försökte klura ut hur det här med föräldrapenning fungerar en gång för alla. Jag har börjat få väldigt ont i bäckenområdet av att stå upp och av att gå, och det förvärras när jag har suttit ner en längre tid, som på jobbet. Mamma frågade om jag inte kunde försöka sjukskriva mig, men jag var osäker på hur det skulle påverka min föräldrapenning. Därför bestämde jag mig för att läsa på lite mer.

På f-kassans hemsida finns massor med bra information – men i alla scenarion de använder som exempel antas man som gravid kvinna ha antingen jobbat heltid under en lång period (då har man ingenting att oroa sig för) eller inte ha arbetat alls (då har man massor att oroa sig för). Jag har arbetat sedan gymnasiet, men fram till slutet av juni 2011 arbetade jag på timbasis och bara deltid. Hur blir det då? Ja, det får man ju ringa och fråga, såklart. Så som jag förstår det, efter många frågor till handläggare och kundtjänst på f-kassan, ser det ut såhär:

Du som gravid måste ha arbetat, i någon form, sedan minst 240 dagar (ca 8 månader) innan beräknat förlossningsdatum (förkortat BF).

Föräldrapenningen begrundas på din s k sjukpenningsgrundande inkomst (allt över 180 kr/dag), förkortat SGI. Din SGI begrundas på din inkomst under de senaste 6 månaderna, men räknas över ett helt år. Har du arbetat på samma jobb med samma lön i mer än ett år är alltså din SGI densamma som din årslön.

Sjukpenning är en helt utomstående försäkring som inte påverkar din SGI, då en sjukskrivning (till skillnad från tjänsteledighet) likvideras med att arbeta. Detsamma gäller betald semester. Sjukpenningen kräver inte heller att du har arbetat en viss period innan sjukskrivning, utan det enda man egentligen behöver är ett läkarintyg. De första 14 dagarna betalar arbetsgivaren din sjukpenning och sedan, om man har ett läkarintyg som f-kassan godkänner, kliver f-kassan in och betalar ut sjukpenningen tills dess att man blir friskförklarad.

Hur man räknar ut hur mycket pengar man får finns jättebra beskrivet på f-kassans hemsida, med tabeller, fyll-i-själv-verktyg och förklarande texter. Knock yourself out.

Vad jag har förstått kan det däremot vara svårt att bli sjukskriven för vanliga graviditetskrämpor då graviditet inte räknas som en sjukdom eller funktionsnedsättning. Har man ett fysiskt ansträngande arbete eller jobbar i farliga miljöer ska man först och främst bli omplacerad på företaget av sin chef. Går inte det kan man få s k havandeskapspenning. Om man har kraftiga krämpor, som kontinuerliga kräkningar genom hela graviditeten eller så kraftig foglossning att man har svårt att gå är det däremot en annan sak. Jag hoppas därför att jag antingen blir bättre av att få jobba hemifrån en dag i veckan så jag orkar jobba hela den resterande tiden, eller att det blir så pass jobbigt att f-kassan godtar mina krämpor för sjukskrivning. Om två veckor har jag ett läkarbesök inbokat på MVC – vi får se vad som händer då.