Vecka 31 – panik

av Honeymunchkin

31+1 idag. Alltså mindre än 9 veckor kvar. Panik. Riktig panik. Det enda jag tänker på nu för tiden är att jag inte kommer kunna klara av att föda barn. Jag är inte skapad för att föda barn, inte gjord för att vara förälder. Panik.

Jag behöver mina vänner mer än någonsin nu. Var är ni? Överallt i världen förutom i Stockholm, ser det ut som.

Är jag ointressant nu när jag är med barn? Inte så rolig att hänga med längre, nu när jag inte dricker alkohol?

Jag är ensammast i hela världen och det är helt och hållet mitt eget fel – det är jag medveten om. Jag kunde ha hört av mig, jag kunde ha åkt in till stan mer och gått runt i flera timmar, jag kunde ha stannat uppe sent oftare. Men jag behöver mina vänner nu.

Känner ni att ni fortfarande vill umgås med mig trots att jag inte kan festa, shoppa i timmar eller sitta vaken hur sent som helst – snälla, låt mig veta. Jag vill inte behöva lägga allt på Royden som just nu innehar alla viktiga roller för mig, samtidigt.

Jag vill inte behöva göra allt det här ensam. Jag är ledsen och rädd och liten, och inte längre den stabila människan alla kunde luta sig på, och som vet hur man ska göra (jag har ju aldrig gjort det här förut). Hoppas inte det förändrar hur ni känner för mig.

Annonser