Vecka 27

av Honeymunchkin

Okej, nu börjar tiden faktiskt gå fort.

Nu har vi börjat komma på plats i nya lägenheten, trots att det är mycket kvar att packa upp. Vi längtar till löning båda två av en helt annan anledning än tidigare – då: utekvällar och shopping, nu: ny dusch, microvågsugn, dammsugare, mappar och lådor för alla viktiga vuxenpapper, möbler till barnrummet, storhandling på Ica Kungens Kurva och lite annat mys till lägenheten.

Tack och lov behövde vi inte köpa en ny tvättmaskin (vår började läcka igår – tack för den!), för mamma råkade ha en ny tvättmaskin hemma som de inte kunde använda i sitt hus (för liten, ”bara” 6 kg), så den åkte hon och hennes sambo förbi med igår kväll och hjälpte till att installera. Precis innan de kom hade pappa och Royden varit i gamla lägenheten och hämtat det absolut sista. Har jag världens bästa föräldrar, eller vad?

Royden hade fortfarande jobb att göra när mamma och Micke hade åkt hem, då var klockan runt 21:30 och jag var som vanligt jättetrött. En timme senare gick jag och la mig, Royden satt kvar uppe vid datorn och kom inte och la sig förrän 01.00. Jag vaknade flera gånger under den tiden, och drömde konstiga drömmar. Det beror säkerligen på Button.

Lilla snorunge, han höll mig och Royden vaken till kl 02.00! Jag låg bakom Royden och höll om honom, nu passar magen så perfekt i hans vältränade svank så han kände precis lika mycket rörelser som jag. Det läskigaste var när Button la upp en häl eller armbåge eller något annat hårt mot magväggen och ritade som ett S. Ew! Det kändes riktigt läbbigt, men vi skrattade lite åt det.

När Royden äntligen lyckades somna vände jag mig om och trodde att jag nu skulle falla ner i djup, skön och mycket behövlig sömn, men nej då – Button var jättepigg och tyckte inte att mamma skulle sova! Jag har nog blåmärken på insidan av bröstkorgen idag, för jäklar vad han höll på! Nåväl, nu börjar fostervattenmängden att minska lite, så det blir lite trängre att röra sig. Hoppas att han fattar hinten.

Den här veckan har bebisar 95% chans att överleva om de föds nu – det känns ballt. Royden uttryckte att de oddsen kunde vi väl ta – kan han inte komma ut nu? Nej, lite till får han nog växa innan han får komma ut. Och dessutom går vi in i den tredje trimestern idag! Happy happy! Det måste vi fira!

20111021-202029.jpg

Annonser