Vecka 17

av Honeymunchkin

Vecka 17 känns stort. Jag vet inte varför just 17 känns som så mycket, men det är väl ungefär samma sak som när jag fyllde 17 år – det kändes större än 18.

Jag börjar må bättre och bättre, men jag har ännu inte upplevt den underbara graviditetskänslan som så många pratar om. Jag är mest trött och svag, lättirriterad och överkänslig. Är det mina riktiga karaktärsdrag som kommer fram nu eller är det normalt att känna såhär?

Nu börjar fler och fler bekanta också få veta om Button. De flesta har blivit riktigt överlyckliga, men det kan bero på att många av dem är klättrare och per definition schyssta människor. Jag måste dock erkänna att jag är nervös inför att alla ska få veta. Egentligen ska det ju inte spela någon roll vad andra tycker – och det gör det inte heller när det väl kommer till kritan – men ändå. Det jag är räddast för är väl att jag är så känslig nu för tiden. Tänk om någon säger något elakt – kommer jag kunna säga ifrån utan att börja grina?

Samtidigt som jag känner mig alltmer ensam och isolerad så finns en väldigt härlig känsla av tvåsamhet. Sedan jag kände de små fjärilsvingarna i magen så har jag verkligen börjat glädja mig åt det – och jag vet hela tiden att jag inte är ensam.

Dessutom börjar det bli kallt nu (redan i augusti?!) och samtidigt har jag börjat växa ur mina gamla kläder. En alldeles ypperlig anledning till att shoppa höstkläder, med andra ord!

Och här kommer magen!

20110812-104240.jpg

Annonser